~Zelly~

Då ska vi se om jag kan sammanfatta alla tusen möten jag har suttit i den senaste tiden.

Vi har alla märkt att det är finanskris ute i världen och krisen har även drabbat vårt kära land Sverige. Krisen har även drabbat min arbetsplats, jättetråkigt.  Jag trodde aldrig att det skulle drabba oss så hårt som det har/kommer göra. Min arbetsgivare måste tyvärr säga upp en hel del folk, jättetråkigt att se en massa kollegor som man gillar behöva gå.

För min del var det ett tag väldigt osäkert hur det skulle bli. Jag älskar ju mitt jobb och detta ställa, it takes my breath away varje gång jag går i lobbyn.

Tyvärr enligt lag måste företagen följa en viss turordning när de säger upp folk. Jag har arbetat här heltid 6 år och 2 år extra som timanställd, men det finns folk som har jobbat längre vars tjänster försvinner och de måste ju ta det som erbjuds. Jag har varit runt på några avdelningar men har arbetat på bokningen i snart 2 år och trivs verkligen jättebra.

På grund av arbetsbrist har de sagt upp en del personer men jag blir kvar. Jag får vara kvar på bokningen på 50% från och med 2 april och 50% blir jag då "arbetslös".

Men efter att igår ha suttit i möte med min chef och personalchefen ser situationen mycket bättre ut. Jag har företrädelserätt på min ordinarie tjänst på bokningen, samt så ska jag få täcka upp i receptionen och växeln övrig tid. Pratade med receptionschefen som mer än gärna vill att jag börjar jobba hos dem lite, hon är jättepositiv till det. Så nu känns min situation mycket lättare.

Jag blev erbjuden detta eller att säga upp mig, skulle jag ha sagt upp mig får jag lön i 4 månader (uppsägnings tiden förlorar jag aldrig och stannar jag ökas den tiden bara på mer och mer) men efter det är jag het arbetslös och det funkar ju inte jag måste försörja mig. När jag satt på det senaste mötet talade de om för mig och jag kunde även se det på dem att de verkligen inte vill att jag ska lämna hotellet och de ville verkligen göra allt de kunde för att jag skulle få stanna, jag såg verkligen hur mycket de har vridit och vänt på att inte förlora mig. Det känns hur bra som helts att veta och att de verkligen är beredda att satsa på en och försöka allt för att jag inte ska förlora min tjänst helt och hållet. Flera gånger har jag fått höra hur duktig jag är och allt det där, men det visste jag ju redan ;) Vilken arbetsgivare som helst skulle vara lycklig över att ha mig som anställd :)

Så jag mår bra trots allt. Skulle det skita sig helt och hållet vilket jag inte tror har jag min syster som är beredd att flytta in hos mig och hjälpa till med hälften av räkningarna. Jag har verkligen världens bästa syster ♥ Volim te seko najdraza. Men jag tror inte att det kommer behövas, vi får se helt enkelt.